Skrevet av Jenny Olsson, eier av Speldraget’s I-Eskil, bosatt i Sverige. I fjor høst 2019 førte hun Eskil til 3.premie på denne type prøve. Vi lurer på om dette kanskje er den FØRSTE NORSK OPPDRETTEDE vorsteh som har oppnådd denne type premie? Denne deltakelsen, der han fikk gjennomført viltspor, har også gitt han tysk jaktlisens! Jenny var også så generøs at hun fortalte og demonstrerte oss litt av øvelsene i fjor på kenneltreffet vårt.
VGP, Verbandsgebrauchsprüfungen, det tyska jakthundsförbundets användbarhetsprov är ett tvådagarsprov som ligger till grund för det danska och svenska fullbruksprovet. VGP har ett 30-tal olika bedömningspunkter, som faller in i fyra olika kategorier, skogsarbete, vattenarbete, fältarbete och lydnad. Reglerna och momentbesktivning finns översatta på engelska på det tyska förbundets hemsida: Det är lätt att bli överväldigad av provets omfattning när man läser reglerna, men s å märkvärdigt är det inte, även om det inte går att komma oförberedd till det. Till skillnad från svenska/skandinaviska prov så går majoriteten av de startande hundarna till pris, och precis som på skandinaviska prov kan du få ett första, andra och tredje pris. I Tyskland så krävs det att hunden har gått prov för att få jaga och avla på hunden, vilket sörjer för att en hög procent av landets hundar kommer till start, vilket i sin tur ger en god utvärdering av aveln.
Mesta vikten av provet läggs på skogsarbetet, som består av:
1) Blodspår 400 meter 2-5 timmar gammalt alt över natten minst 14 timmar. Två vinklar som är >90 grader. En sårlega som är markerad med mer blod. Om man har totverbeller eller bringselapportör så är det två sårlegor och ytterligare 200 meter. En totverbeller måste stanna vid viltet och börja skalla inom 10 minuter och ska skalla i 10 minuter vid viltet. Man får hålla max 6 meter från hunden på linan och man kan spåra i sele eller halsband.
2) Rävapport över hinder, hindret ska vara ca 80 cm alt dike 80 cm djupt 1 meter brett. Sätt hunden lämna den och lägg ut viltet, skicka hunden minst 5 meter, sittande avlämning.
3) Släpspår på räv och kanin i skogen , ca 300 meter minst 3,5 kg räv. Man får berömma och göra sig synlig för hunden när den kommer.
4) Självständigt sök/stötjakt,(stöbern). Sker i skog eller majsfält som innehåller vilt. Hunden ska skalla vid viltkontakt. Ska söka i 10 minuter. Man startar antingen från där man står eller så lägger man hunden och går själv till startpunkten och startar där. Om hunden inte skallar när den får upp vilt får den inte mer än 2.a pris. Tillfälliga stånd är ok, men inte mer än 5 minuter. Hunden måste komma tillbaka när man visslar, får inte dra iväg efter vilt för länge.
5) Busksök (Buschieren), som ett fältarbete men i tät skog/buskar. Föraren måste avlossa minst ett skott när hunden söker och domarna ger tecken. Hunden ska hålla kontakt med föraren
Vattenarbete
1) Självständigt sök av and i tät vegetation, utan and: Hunden ska gå i vattnet på ett kommando och söka i ca 10 minuter.
2) Skotttest: En and kastas i vattnet och hunden ska hämta det på ett kommando, medan hunden simmar ut avfyras ett skott på vattnet.
3) Dirigering:, ca 30 meter en and ligger utlagd i vegetation.
4) Levande and: Hunden skickas i vattnet där en vingad and finns, den skjuts och hunden ska apportera den. Hunden får inte droppa anden vid avlämning.
Fältarbete
1) Söka och stå för fågel, fast stånd tills förare skjuter.
2) Antingen ska hunden aportera en vingad fågel eller göra ett 200 meter släpspår med två vinklar på fågel på fält.
3) Fritt sök av fågel på ett fält, ca 40-50 meter, man får följa med hunden i söket. Fågeln är kastad ut på fältet.
Lydnad
1) Alla förare och hundar står runt ett område där man går runt och driver vilt med flera skott (som en klappjakt) Förarna måste också skjuta minst 2 gånger, i en ordning som domaren bestämmer. Hundarna måste sitta stilla och tysta.
2) Fotgående i koppel, minst 50 meter, löst koppel stanna minst en gång, ändra riktning och passera träd.
3) Fritt följ. 100 meter olika tempo stanna ett flertal gånger. Avslutas med att man lägger hunden ev med koppel bredvid. Lämnar den utom synhåll, 30 meter avfyra 2 skott med minst 10 sekunders mellanrum. Gå tillbaka sätt upp hunden.
Provet jag gick började med släpspåret på and på en äng. Jag noterade att de tyska förarna hade tränat in att hunden följde spåret noggrannare än jag. Båda mina hundar snarare vindade in viltet, men det drog inte ner poängen, vi fick full pott. Sedan var det dags för uppletande av and utkastad på en äng och släpspår i skogen på kanin. I Tyskland tar man med sig eget apportvilt och jag hade tagit tamkaniner. Det var egentligen inte ok, så note to self, ta vildkanin nästa gång.
Rävsläp i skogen följt av apport av räv över hinder. På alla bilder man ser på nätet så hoppar hundarna verkligen över ett hinder med räven, men på de prov jag har varit på så har det alltid varit ett dike. Sedan var det dags för fältsöket. Jag har gått båda mina prov i fd Östtyskland och där jag varit finns det ingen fältfågel. Så provet har gått till så att en fågel är placerad i uppflogsbur och du guidas av domarna i den riktningen. Ett friskt fjällsök uppskattas inte, utan lite spaniellikt framför fötterna var vad som gällde. När hunden stod släpptes fågeln ur buren och skott avlossades och hunden skulle vara lugn.
Nu var det dags för vattenarbete. Eskil, som inte gått något tyskt unghundsprov fick göra levande and provet och det går till så att en and med pappersband över vingarna släppts i vattnet och jag skickar hunden på sök i vattnet. När anden stöts fram så skjuts den och hunden ska apportera den. Jag hade sett åt vilket håll anden simmade och när Eskil gick ut åt fel håll vände jag mig mot domarna för att se om jag skulle vända honom, men icke. Sedan tog det så lång tid innan han var på rätt spår att anden försvunnit bort för länge sedan. Då trodde jag att vi fick en nolla, men det var ok, testet är för att se om han söker anden och kan förfölja dess spår och det gjorde han.
Dag två var det dags för blodspåret, jag hade valt dagspår för jag tycker att det är lättare med kortare liggtid. Men så gör man inte enligt domarna. «Vi har över natten spår» så så blev det. Här skulle jag ha varit mer med och räckt upp handen för att visa att även jag sett legan med benflisan i. Efter en stund kände jag att det här var långa 400 meter, men då var vi strax framme vid spårslutet och fick höra att spåret var 600 meter, för att det är vad som krävs för att få jaga i denna del av landet. Så nu har båda hundarna tysk jaktlicens! Spårslutet bestod av ett ungt vildsvin.
Nu kändes det som de tunga delarna var avklarade. Vi åkte till en ganska tät ungskog för «busksöket» och sedan fotgående runt några träd i koppel. Fritt följ, där jag glömde att stanna några gånger för att visa att hunden stannar med mig. Sedan ställde vi upp oss för klappjakten och det sista vi gjorde var stötjakten i skog. Där skickade jag in hunden i ett skogsområde där domarna stod utspridda för att bedöma hundens arbete med order om att bara skicka om om han återvände innan tiden ca 5 minuter, var ute. Själv såg jag inget, återigen självständigt arbete belönas. Inget moment i VGP i sig själv är speciellt svårt, svårigheten består i att hunden ska orka ladda om till varje moment och genomföra det.
Jag hoppas att den här texten inspirerar fler till att åka till rasens hemland och starta prov, det är kul och lärorikt. Lättaste sättet att hitta prov på är att googla VGP och Termine, då kommer de olika klubbarnas provkalender upp. Här kommer en länk till en film om VGP, se och kolla om du känner igen momenten från provbeskrivningen https://youtu.be/hRSVXsAN0bA
